Dagen efter var det dags att åka tillbaka till Sverige. Att säga hejdå till min värdfamilj var hemskt. Jag var tvungen att säga hejdå till Ted hemma för han var tvungen att åka och jobba och efter det kunde jag inte sluta gråta. Väl på flygplanet så var det lite fram och till med mitt gråtande. Beauty queens and me, matthew and daniel.

State of emergency is where I want to be.

Nu har jag faktiskt bestämt för o börja blogga igen, ska fixa iordning bloggen och så får de bli lite mer seriös uppdatering! Nu ska jag ut o rida häst nr. Igår blev det ett lungt pass barbacka i skogen för Mozart.

Kika runt på olika bloggar jag läser, vilket är en få siffra men så kom jag på vickys blogg och såg att jag var än av bloggarna som blev länkad, tackar! Skit skoj tycker jag. Det finns massor med bilder mer, men det kommer bli så sjukt mycket bilder så det får komma nästa gång.

Todos tenemos un muerto en el placard. Reflexiones baratas y conclusiones nulas. Jueves, 24 de abril de 2014. Acá estoy sentada en la terraza de mi casa en Francia mientras fumo un pucho, y, prefiero escribir aca antes de hacer monólogos cuando hablo con amigos como hago malacostumbradamente. Creo y confirmo que todo en la vida pasa por algo. Pero como decía antes, jamás hubiera imaginado en mis minúsculos 17 años de vida que iba a terminar en un lugar como Francia.